elinsbloggeliblogg

Redan tidigt på morgonenkan man tydligt känna spänningen i luften, idag ska alla 115 Aupairer träffa sina värdfamiljer för första gången. Alla, jag menar verkligen ALLA är väldigt nervösa och det märks så tydligt. Kommer knappt ihåg vad föreläsningarna har handlat om under dagen.

Strax innan lunch börjar jag må illa, det är flera andra som också mår illa. Vi konstaterar ganska snart att det var nog inget fel på frukosten. Vi är bara så himla nervösa! Jag känner mig åksjuk och konstant kissnödig. Hela min värld gungar från sida till sida, jetlagen gör väl sitt också gissar jag.

Från kl 14.00 är det bara väntan, jag ska bli upphämtad på hotellet. Många andra åker med bussar till tågstationen och flygplatserna. Både Jasmine och Rebecca ska bli hämtade på hotellet, vi väntar tillsammans. Vi sätter oss vid ett bord och spelar kort för att fördriva tiden. Varje gång entrédörren till lobbyn öppnas hoppar hjärtat till. Jag är osäker på om man hade klarat stressen om man har hjärtproblem, hjärtat rusar. OH MY GOD! Varje gång vi vänder oss tillbaka in mot bordet, för att fortsätta spela efter vi insett att det inte var våra värdföräldrar som kom, är det ingen av oss som minns vems tur det var. Den känsla som finns i kroppen under den stund vi sitter och väntar i lobbyn går inte att jämföra med någon känsla jag tidigare upplevt.  

Min värdmamma kommer först! Mrs T har med sig Baby G, jag har varit nervös över första ögonblicket. Handslag eller kram? Jag tar initiativ till en kram och det känns helt naturligt. Skönt att det inte blev några pinsamheter! Vi säger hejdå till de andra Aupairerna och beger oss mot bilen. De har en Subaru, det är den jag kommer att använda. Det mesta i bilen gick bra, vi pratade och skrattade allt känns okej. Förutom en sak, eller rättare sagt två. Under bilfärden från hotellet till deras hus hann jag med att säga både "hell" och "shit". Så pinsamt! Jag ska be om ursäkt för detta och förklara att jag inte vet vad som flög i mig.

På vägen hem stannade vi och handlade lite till middagen, sen fick jag en kort rundtur i huset. Efter det satt vi mest och pratade. Baby G var blyg i början men redan under kvällen kramas hon och vill sitta hos mig. Hon till och med gråter när jag lämnar rummet, hon älskar mig redan! Skönt att hon inte hatar mig! Efter ett tag kommer Mr T hem, han är kocken i familjen och börjar laga mat. det blir en svamprisotto, JÄTTEGOTT! Mr T dricker vin till maten och jag öl, de där två ölen är troligtvis anledningen till att jag blev så trött att jag inte orkade blogga igårkväll!

Starten blev väldigt bra, känns himla skönt. Nu har jag sovit första natten i mitt nya hem för ett år, och det känns bra.

Over and Out

Elin