elinsbloggeliblogg

I helgen var jag på cowboy-utestället igen. Det var såklart lika annorlunda denna gången, fast roligare. Jag var där med Johanna, en svensk tjej som bor här i Austin trakten också. Jag gillar henne, hon är rolig och det är himla kul att ha någon att planera saker med och äventyra med.

För det är vad jag vill kalla lördagen, ett äventyr! Åkte och hämtade Johanna, så hon kunde stanna natten här. Sen körde min underbara värdmormor oss till Graham Central Station i Pflugerville. Jag kände att jag var tvungen att visa någon detta guldkorn, det går liksom inte att föreställa sig detta ställe. Det är helt galet, och jag har änd varit där två gånger nu, så jag borde börja bli avtrubbad, men det känns som att det inte går. Det är olikt allt annat du sett i hela ditt liv!

Tidigt på kvällen kom en tjej fram till mig och Johanna och frågade om någon av oss var singel, vi sa ja. Och då sa hon "Det är någon jag vill att ni ska träffa..." Så vi följde med henne till hennes kompisar, där träffade vi Travis. En väldigt muskulös kille i jeans, vit  t-shirt och halm-cowboyhatt. Han var himla trevlig. Det visade sig att han var från North Carolina, han är sjuksköterska i militären. Han hade många intressanta historier att berätta, med betoning på intressanta. Det är alltid kul att höra en bra historia, men om man hör den från någon man inte känner är det svårt att svära på vad som är sant eller inte. Han berättade om vildhästar, jag trodde inte att de fanns på riktigt! Helt sjukt ju! Detta kollade jag såklart upp, det finns vildhästar på riktigt, till och med i Texas! Min värdpappa berättade att ett tag fanns det allt för många vildhästar så de var tvungna att fånga in tusentals och auktionera/adoptera ut dem. Helt galet! Men i och för sig har ju vi älgar hemma, och renar, detta tycker amerikanerna är konstigt.

Denne Travis i alla fall, han hade varit i både Afgahnistan och Irak. Trots att han bara är 22år. Tydligen hade han varit med om flera bomber, vägbomber  där hans vänner blivit sprända i bitar. Detta är jag tveksam till, men det kan vara en kulturell skillnad. Har svårt att föreställa mig själv att man delar sådana minnen med någon man just träffat. Men, men som sagt jag vet inte vad jag ska tro.


Johanna fick prova på two step, det är nästan exakt som foxtrot men detta är för cowboys. Här kommer en liten bild på country-dansgolvet. Någonstans på dansgolvet finns Johanna och Travis.



Här har vi en bild av Johanna med en cowboy, ursäkta att den är lite suddig. Tror att ni fattar själva grejen ändå.



Vi skrattade hela kvällen åt en kvinna som dansade. Inte för att hon var dålig på att dansa utan för att det kändes så bissart att se henne. Kvinnan var i 50års åldern och höll till i nattklubbsdelen av Grahams. Hon stod där och dansade när vi kom innan 10 och hon stod kvar när vi gick vid halv 2. Hon var klädd i en mycket färgglad allt för kort klänning och överdrivet mycket smink. Sen var det den lilla detaljen också, hon dansade ju inte på golvet. Hon stod och dansade i en bur, vilket innebar att man kunde se hennes trosor större delen av kvällen. Jag har ingen bild på kvinnan, men jag har en bild på Johanna i en likadan bur. Så kan ni föreställa er själva hur det såg ut. Johanna var bara uppe i buren för att Travis och hans vänner tjatade, och jag tror inte att hon hade stått i en sådan bur tidigare, måste ju prova något nytt ibland.




Vi skrattade också mycket åt hur amerikanerna dansar. De liksom bara gnuggar sig mot varandra, väldigt obehagligt när man plötsligt känner att något gnuggar sitt skrev mot ens ben. Men det är liksom ingen konstigt för dem det är tydligen så man dansar. En tjej (kompis till Travis) undrade varför jag inte ville dansa med hennes pojkvän, först trodde jag att hon undrade varför jag dansade med hennes pojkvän, men fattade snart att jag hade fel! För hon ville minsann visa hur man dansar. Tog tag i mina höfter och började gnugga sig mot mig... Jag gillar inte att dansa som vi gör i sveige, och jag gillar inte detta heller. Då tycker jag faktiskt bättre om pardans. Nästa gång blir det bara dans på country-golvet! Endast dans med amerikaner under ordnade former. Denna dansstil har tydligen ett namn, självklart kan jag inte komma på just nu vad den kallas. Bump n' Grind eller något sånt.

Himla rolig kväll hade vi i alla fall! Och tänk vilken underbar värdmormor som både körde dit oss och kom och hämtade oss. Tack snälla J. Tog ut henne på lunch igår för att visa min tacksamhet. Är någon extra snäll mot dig ska du vara extra snäll tillbaka. Glöm aldrig det.

Nästa gång vi går till Grahams ska vi klä oss annorlunda, ännu en gång kände jag mig som en utomjording. Vi ska ha cowboyhatt och hela köret nästa gång. Vi måste ju ta med de andra svenska tjejerna dit, det är ett guldkorn man inte kan missa. Ska nog till och med ta med mina föräldrar och syrran dit när de kommer, de kommer inte tro sina ögon. 


Nu är det nästan dags att börja jobba. Sen ska jag åka och köpa en GPS till pappa och efter jobbet ska jag träffa Johanna på ett köpcenter, roligt med lite planer!

Over and Out

Elin