29/7 - Första mötet
Redan tidigt på morgonenkan man tydligt känna spänningen i luften, idag ska alla 115 Aupairer träffa sina värdfamiljer för första gången. Alla, jag menar verkligen ALLA är väldigt nervösa och det märks så tydligt. Kommer knappt ihåg vad föreläsningarna har handlat om under dagen.
Strax innan lunch börjar jag må illa, det är flera andra som också mår illa. Vi konstaterar ganska snart att det var nog inget fel på frukosten. Vi är bara så himla nervösa! Jag känner mig åksjuk och konstant kissnödig. Hela min värld gungar från sida till sida, jetlagen gör väl sitt också gissar jag.
Från kl 14.00 är det bara väntan, jag ska bli upphämtad på hotellet. Många andra åker med bussar till tågstationen och flygplatserna. Både Jasmine och Rebecca ska bli hämtade på hotellet, vi väntar tillsammans. Vi sätter oss vid ett bord och spelar kort för att fördriva tiden. Varje gång entrédörren till lobbyn öppnas hoppar hjärtat till. Jag är osäker på om man hade klarat stressen om man har hjärtproblem, hjärtat rusar. OH MY GOD! Varje gång vi vänder oss tillbaka in mot bordet, för att fortsätta spela efter vi insett att det inte var våra värdföräldrar som kom, är det ingen av oss som minns vems tur det var. Den känsla som finns i kroppen under den stund vi sitter och väntar i lobbyn går inte att jämföra med någon känsla jag tidigare upplevt.
Min värdmamma kommer först! Mrs T har med sig Baby G, jag har varit nervös över första ögonblicket. Handslag eller kram? Jag tar initiativ till en kram och det känns helt naturligt. Skönt att det inte blev några pinsamheter! Vi säger hejdå till de andra Aupairerna och beger oss mot bilen. De har en Subaru, det är den jag kommer att använda. Det mesta i bilen gick bra, vi pratade och skrattade allt känns okej. Förutom en sak, eller rättare sagt två. Under bilfärden från hotellet till deras hus hann jag med att säga både "hell" och "shit". Så pinsamt! Jag ska be om ursäkt för detta och förklara att jag inte vet vad som flög i mig.
På vägen hem stannade vi och handlade lite till middagen, sen fick jag en kort rundtur i huset. Efter det satt vi mest och pratade. Baby G var blyg i början men redan under kvällen kramas hon och vill sitta hos mig. Hon till och med gråter när jag lämnar rummet, hon älskar mig redan! Skönt att hon inte hatar mig! Efter ett tag kommer Mr T hem, han är kocken i familjen och börjar laga mat. det blir en svamprisotto, JÄTTEGOTT! Mr T dricker vin till maten och jag öl, de där två ölen är troligtvis anledningen till att jag blev så trött att jag inte orkade blogga igårkväll!
Starten blev väldigt bra, känns himla skönt. Nu har jag sovit första natten i mitt nya hem för ett år, och det känns bra.
Over and Out
Elin
28/7 - Mer föreläsningar
Ehh, ja vad säger man. Vi skrattade gott åt detta på fukosten i alla fall. Så fel det kan bli.
Väl inne i föreläsningssalen sitter vi på VÅRA stolar, längst fram till höger. Vi är fyra men det är fem stolar, fransyskan som brukar sitta där var inte på plats. Vi tittar runt om vi ser henne och börjar prata om henne, vi har inte riktigt fått något grepp om hennes personlighet alls. Tjejen är himla snygg, hon har ett väldigt speciellt utseende. Vi kom fram till att, baserat på endast hennes utseende, hon skulle platsa bra i franska vuxen-filmer. Stackars tjejen, tur att hon inte hörde vilka hemska förutfattade meningar vi har. Självklart var det på skoj, det kan vara väldigt roligt att gissa främlingars yrken. Fast inte riktigt PK att gissa att tjejen som brukar sitta på stolen brevid jobbar med vuxen-underhållning. Med samvetet lite rensat kan jag också tillägga att vi skrattade väldigt åt våra urspårade fantasier.
Under dagen är Amerikanska Röda Korset och föreläser om barnsäkerhet och livräddning, väldigt viktiga och intressanta ämnen. Synd att föreläsarna var så lama, det gick ganska bra ändå men flera aupairer, ingen av oss svenskar, somnade.
Vid lunchen satt Ella från Australien med oss, hennes tyska rumskamrat satt där också. Ella är väldigt trevlig, vi gillar henne. Tidsskillnaden för henne är enorm. Vi berättade om midnatts-sol, älgbajs-smycken och sås till maten. Hon vill gärna åka till Sverige! Hon skrattade gott och var fascinerad/äcklad av älgbajs-smyckena. En tysk sa igår att man kan köpa ost gjord på älg i Sverige, det ska tydligen vara en delikatess. Jag har ingen aning, låter konstigt. Hur mjölkar man en älg?
På kvällen var det dags för den stora resan in till Manhattan, 98 aupairer åkte iväg. Jag hade beslutat att inte åka på en guidade turen, jag kommer att bo så nära New York att jag kommer att se allt själv, med kompisar eller med min värdfamilj. Emma och Jasmine hade båda redan varit på Manhattan, vi tre gick ut och åt. Maten här på hotellet är inget att hänga i granen.
Imorgon smäller det, dags för första mötet med värdfamiljen! Det ska bli så roligt! Fast det är klart att lite nervös börjar jag allt bli nu, men det kommer att gå bra. Sandee, som föreläser, har förvarnat oss om "första mötet-dansen". Det är ju svårt att veta i förväg om din värdfamilj kommer att ta i hand eller krama dig. Under de sekunder man försöker läsa av signalerna kan vissa nervösa rörelser uppstå. Handslag, kram, handslag, kram...
Vi får se hur det går, jag längtar!
Klart att det ska bli tråkigt att ta farväl också, men det är så det är. Vi svenskar har sagt att vi ska försöka organisera en dags trip till en nationalpark någonstans i närheten. Det kommer att bli så bra så.
Over and Out
Elin
27/7 - Orientering med förmedlingen
Tjejerna heter Henrike och Hanne, tror jag. Det är svårt att minnas, och lite pinsamt att fråga nu...
Tyskan som kom mitt i natten gick upp vid 06.00, varför vet jag inte. Jag vaknade då också, men låg kvar och drog mig tills telefonen på rummet ringde för att väcka oss vid 07.00. Frukost serveras mellan halv 8 och kvart över 8. På frukost sitter jag med de andra tjejerna från Sverige och en tyska, Sofie, hon hänger mycket med oss. Jättetrevlig. Vid bordet sitter också 2st thailändare, en från Spaninen och en från Brasilien. Tjejen från Spanien är väldigt ledsen och bara gråter och pratar i telefon och gråter ännu mer. Tydligen är hon rädd att det inte kommer att fungera för henne, famlijen hon ska rill har 5 barn och hon är rädd att hennes engelska är för dålig. Det skär verkligen i hjärtat.
Mitt på dagen har vi en lite längre rast, vi svenskar och tyskan, Sofie, passar på att gå till det lokala shopping centret. Sofie är en liten, söt, blond tjej som klär sig i H&M från topp till tå. När vi är på väg till shopping centret fastnar vi vid en korsning där vi inte vet vilket håll vi ska åt. En kille i en bil ropar och frågar om vi är utlänningar, vi svarar "ja". Då frågar han "Norge, Sverige, eller Danmark?". Vi fem ser nog ganska skandinaviska ut, 5 snyggt klädda blondiner... (Även om Sofie är tysk.) Vi skrattade ganska gott åt att han direkt gissade så rätt.
Vi passade på att fråga killen i bilen om vägen till shopping centret , väl framme gick vi först till Target. Kvinnan som föreläser på orienteringen, Sandee, tjatar om att Target är så himla bra så vi tänkte att prova måste man ju. Det visade sig att Target är typ som Walmart, fast lite billigare. Vi fick också veta idag att här i Connecticut lägger de inte på någon skatt i affären om du handlar för under 150$. Annars är skatten på 6%.
Sandee, vår utbildare, är himla trevlig att lyssna på. Hon älskar det hon gör, det märks. Hon är engagerad och omväxlande, och har många intressanta historier att bjuda på. Hon känns väldigt typiskt amerikansk, på det bra sättet. Hon är också väldigt lik Gerd (NBV) både till sätt och utseende.
På kvällen var vi på shopping centret igen, köpte världens finaste väska på Zara. Innan köpte jag en klänning på H&M, på kvällen köpte jag 2 klänningar till på Forever21. Allt väldigt billigt, förutom väskan den var inte så billig. Kanske kan lägga upp bilder imorgon, nu går det inte för tyskarna sover. Det borde jag också göra, vi får "wake up-call" kl 07.00 imorgon också.
Over and Out
Elin
26/7 - Till New York
Kl 7.00 möter jag upp Rebecka, Emma och Jasmine som också ska åka från Landvetter samma AuPair-förmedling. Tjejerna säger hejdå till sina famlijer och en del tårar fälls, även av mig som inte hade någon familj där. Det var nog lika bra för om jag gråter av att se andra familjer ta farväl hur skulle det då gå att ta ett sådant dramatiskt farväl av min egen?
Tjejerna är jätte trevliga och allt går kanonbra, det var lite krångel i Düsseldorf med incheckningen, men det fungerade bra till slut.
Långa flighten gick väldigt bra, härligt med on-demand på skärmen och bra utbud. Sista biten av flygningen var inte skoj alls. I dryga 20 minuter var det turbulens och det pirrade i magen så många gånger under så lång tid att vi alla fyra mådde illa. Flera passagerare spydde, ingen av oss som tur var. Själva landningen var riktigt, riktigt skumpig. Vi ska kolla upp vad piloten hette och se till att aldrig mer flyga med honom, vi vet inte ens varför det var turbulens det var ingen som sa något lugnande i högtalarna ens.
Väl framme på Newark, en av New Yorks flera gigantiska flygplatser, ska vi leta redan på en representant från AuPair in America, som är förmedlingen vi åker med. Vi hittar ingen, letar massa men hittar ingen skylt med den organisationens namn. Till slut frågade jag en av konkurrenterna, han sa att hon som möter på flygplatsen åt AuPair in America inte var där just då men att hon säkert kommer strax, det gjorde hon. Plötsligt kändes allt bättre. Vi skulle bara änta in en flight från Frankfurt sen kunde vi dra oss mot hotellet. Det visade sig att det var inte så bara, vi satt nog i 3 timmar. Men till slut kom de som vi väntade på och vi begav oss i en slags minibuss, chauffören måste varit galen. Hon körde som en tok, det gjorde många andra också i och för sig, men det var otäckt.
Både från planet och från bussresan såg vi Manhattan, till och med frihetsgudinnan såg vi från bussen. Coolt! Det var på ganska långt håll, men det gick inte att ta miste på.
Allt känns bara helt galet, jag är här med alla dessa andra tjejer. Alla vi ska vara här, jättelänge. Det är väldigt svårt att greppa vad det är som händer till och med nu när man sitter här.
Imorgon är det information/orientation på schemat, på kvällen kan man följa med på en tur in till Manhattan för
65$. Jag har inte bestämt mig än, min värdmamma har sagt att hon vill visa mig runt. Det kanske blir dumt om man redan varit på en runda? Eller så är det helt annorlunda att åka med alla AuPairerna.
Vi får se hur det blir.
Over and Out
Elin
Söndag 25/7 - dagen innan resan
Idag är det dagen innan avresa till New York. Det känns jättekonstigt, overkligt. Jag håller på och pakcar både väskor och rummet, men det är inte klart ännu. Måste ju ha något att göra i sista sekund!
Hur packar man för ett år? Självklart finns det kläder och annat att köpa där, men jag kommer ju ha en ganska begränsad ekonomi så jag kan inte köpa allt nytt när jag är där.
Ska man packa vinterjacka eller inte? Jag har inte ens någon som är så värst bra, yllekappan är sliten och nopprig och den bruna med luva är så kort. Klart att jag har ju i och för sig två eller tre yllekappor till, men var finns dom nu? Alla mina saker är ju nerpackade och staplade i kartonger. Nej, det blir nog att gör en chansning jag får köpa en jacka där helt enkelt.
Pia, världens bästa Pia, skjutsar mig till Landvetter imorgon. Härligt att kunna prata av sig med en god vän på vägen ner, lite nerver borde det ju ha kommit då eller hur?
Hela dagen idag kommer bestå av förberedelser för imorgon, kanske att man förstår framåt kvällen vad som är på gång. Jag ska åka till New York och stanna där i ett år! Jag kan säga det, men jag kan inte förstå det.
Vi får se hur det blir, kanske blir fler uppdateringar idag.
Over and Out
Elin
17/7 - Avskedsfesten
Avskedsfest, det måste man väl bara ha när man ska vara borta så länge? Det tycker jag i alla fall. Så jag hyrde Månsarps If:s klubblokal, som för övrigt bara ligger ett stenkast från mina föräldrars hus. (SMIDIGT!)
Innan festen hade jag bestämt mig för att inte ha någon separationsångerst någon annan dag än festdagen. Det har gått bra, har faktiskt inte drabbats av någon vidare separationsångerst alls.
Min underbara mormor erbjöd sig att hjälpa mig med festen, vet inte hur jag skulle klarat det utan henne. Från
början var det tänkt att jag skulle sköta allt själv, men hade jag gjort det hade jag inte hunnit umgås med mina gäster alls nästan. TACK MORMOR!
Vi gjorde pastasallad och köpte potatissallad, något att grilla tog gästerna med själva. Det krävdes ganska mycket tid att skära alla grönsaker till salladen, det visade sig också ganska snart att jag hade köpt för mycket. Typiskt mig. Efterätten bestod av jordgubbar, glass, grädde, chokladsås och maränger. Så gott!
Tack till: Mormor, Morfar, Annika, Håkan, Anton, Viann, Ola, Jocke, Nadia, Markus, Farmor, Farfar, Anita, Janne, Per, Kajsa, Stina, Martin, Mamma, Pappa, Kristina, Johan, Elin, Emma, Madde, Karin, Pia, Christine, Michaela, Johansson, Helge, Seb, Svenne, Tg, Tobbe, Jonas, Stefan, Hans, Rikard, Victor, Jenny, Gustav, William, Elvira, Johan, Roger, Malin, Annelie, Susanne, Cilla, Ingela, Vipe, Clabbe, Christer, Daniel, Ryssen, Linkan, Sofie, Noah, Hasse, Mattias, Melman, Lollo, Sussie, Bergman och några som jag säkert glömt...
Städningen var inte alls lika rolig som festen, men det gick bra fick hjälp från familj och släkt som hade sovit i husvagn i föräldrarnas trädgård. Speciellt tack för hjälpen med städningen! 
Over and Out
USA, dag 18, hemresan
Sen till flygplatsen i Las Vegas, därifrån till Ohare i Chicago. Där stängde alla butiker när vi kom, det tyckte vi var konstigt, speciellt eftersom vi var hungriga. Ja, ja det gick bra allt var välmärkt och det var lätt att hitta.
Från Ohare flög vi till Kastrup i Köpenhamn, då var vi trötta och konstiga. Tidskillnaden gör ju sitt. Men det var skönt att det inte var massa väntande vid bytena.
Sen flög vi till Landvetter, där gick allt bra förutom att Stinas väska inte var med. (Den kom med taxi dagen efter.)
Det var en underbar resa, jag är väldigt tacksam för att jag fick möjlighet att följa med på detta äventyr. Men nu kommer snart ett ännu större äventyr, New York 26/7.
Over and Out
Elin
USA, dag 17, Las Vegas
Mamma och Pappa åkte till ett outlet center, varken jag eller syskonen vara sugna på det så vi stannade på hotellet. Det fanns mycket att göra där om man ville. En inomhus cirkus, världens största inomhus nöjesfält och massa affärer och kasinon.
Vi köpte åkband till nöjesfältet, berg och dalbana var mycket bra. De andra attraktionerna var väl sådär. Men jag hade skoj, och det är ju det viktigaste! Sen sprang jag runt en stund och köpte lite turistgrejer som jag sen gav bort i present.
Vi köpte också buffé-biljetter denna dag, himla smidigt. Faktiskt helt okej mat också även om man är väldigt kräsen som jag.
På eftermiddagen låg vi vid poolen en stund, men inte länge, det var för varmt.
Over and Out
Elin
USA, dag 16, Las Vegas
Vi började dagen med att gå runt på hotellet och kolla läget. Det finns mycket att se på hotellen i Vegas. Vi skulle gå på Cirkusen som finns på hotellet, men jag fick lite klaustrofobi och tog med pappa en runda till runt hotellet medan de andra kollade på uppträdandet. Sen skulle vi gå till FatBurger och hade kollat på nätet var närmsta låg, det var inte långt så vi tänkte att vi skulle gå. Det var lite jobbigt eftersom det var 40 grader och inte anpassat för gångtrafik. Sen visade det sig också att det låg inget FatBurger där, bara stripp-klubbar. Jobbigt! Vi fick gå tillbaka mot strippen för att äta, men det kändes som 100 mil i den stekande solen och värmen.
Efter maten gick vi tillbaka till hotellet och badade i poolen lite, gött! Men det var så varmt i solen att man kunde inte vara där länge.
På kvällen gick vi ut och gick på stan, det är 4 juli denna dag så vi ville se på firande och fyrverkerier. För min del gick det sådär, hostan känns ju inte rolig i folksamlingar och knät började blöda innuti. Väldigt konstigt, man kunde nästan se hur blodet rann innanför huden. Det gjorde ganska ont faktiskt. Men synd att klaga, var ju ändå i Vegas!
På promenaden fick vi en chans att se många av de välkända hotellen i Vegas, det var roligt. Det var ganska mycket fyrverkerier, men inte alls så mycket som jag hade freställt mig. Än en gång har jag litat på det jag ser å tv lite för mycket.
Tyvärr har jag inte några bra bilder från Vegas, men jag kanske kan komplettera med det när jag får tillgång till mina föräldrars bilder.
Over and Out
Elin
USA, dag 15, Las Vegas
När vi kände oss färdiga med parken, efter ca 4 timmar, satte vi oss i bilen och drog mot Las Vegas.
Väl framme i Vegas hittade vi hotellet ganska lätt, men det var mycket trafik och väldigt stökigt. Hotellet vi bodde på heter Circus Circus och är ett stort, gammalt hotell.
På kvällen åkte vi till ett outlet center, gick där ett tag och shoppade. Nice! Sen skulle vi tillbaka till hotellet, vi tänkte vi skulle åka strippen så får man se det också. Det visade sig vara en väldigt dum idé, det var så mycket trafik! Men vi stannade på strippen en bra stund innan vi tröttnade och svängde av så vi hann se en hel del.
Over and Out
Elin
USA, dag 14, Bryce Canyon
Vidare mot Bryce Canyon, vilket ställe! Stenformationer utan dess like. Helt otroligt, om jag ska var ärlig tycker jag aatt Bryce Canyon var coolare än Grand Canyon. Grand Canyon är ju såklart större och allt, men Bryce var vackrare.
I Bryce Canyon park fanns även skyltar som varnade för pumor och svartbjörn...
På eftermiddagen begav vi oss mot Zion national park, ännu en nationalpark alltså. Tog in på ett motell precis intill parken, det var dyrt men kanon-fint!
Over and Out
Elin
USA, dag 13, Utah
Vi åker genom Grand Canyon national park och fortsätter mot Bryce Canyon, en annan nationalpark. Under bilfärden lämnar vi delstaten Arizona för att köra in i Utah, en väldigt högt belägen delstat. Detta kunden man känna av i luften och även i öronen om man var lite sjuk.
Vi stannade på ett motell i närheten av Bryce park, det var helt okej.
Over and Out
Elin
USA, dag 12, Grand Canyon
Satte oss i bilen och begav oss mot Grand Canyon, wow! Det var verkligen någon speciellt, det såg dock inte als ut som jag hade tänkt mig men det är ju redan bevisat att jag kanske har en lite skev uppfattning om saker och ting ibland. Vi vandrade en led som fanns där, mötte några som tittade konstogt på oss. Stina berättade att det var ju våra "grannar" i Månsarp de bor på samma gata fast en bit ut på landet. Världen är bra liten ibland, det känner man av när man är på andra sidab jorden och möter sina grannar!
Skulle stå långt ut på en klippa så mamma kunde ta kort, inga problem. På vägen in mot stigen igen klantar jag mig och ramlar, vilket jubel-fall. Slog i knät, gjorde ont så in i men det är ju bara att bita ihop och låtsas som ingenting vill ju inte missa semestern! I skrivande stund är det 23 dagar sedan, har fortfarande ingen känsel på knät, och det är blått än. Men, men det går nog över tills jag gifter mig. (Om det någonsin blir av!)
Vi tittade på solnedgången över Grand Canyon, vackert.
Hotellt var fint, trivdes bra där.
Over and Out
Elin
USA, dag 11, Arizona
Vi lämnar LA och Santa Monica för att dra oss mot Grand Canyon, men det är en bit dit så vi har siktat in oss på en ort som heter Kingman där ska vi övernatta.
Denna dagen blev det väldigt mycket bilåkande, vi åt på Taco Bell och var på Walmart en sväng. Under dagen kör vi in i Arizona och lämnar alltså Californien, landskapet förändras och det är öken överallt. Inte bara sand och sten men väldigt, väldigt torrt. Det är också först denna dagen vi har det riktigt, riktigt varmt nära 40 grader. Kingman var en håla, hotellet vi bodde på uppmanade alla gäster att låsa om sig... Känns ju alltid tryggt. Det var också en äckligt (tysk eller hollänsk) gubbe som tog massa bilder på oss när vi badade i poolen. Fy!
Over and Out
Elin
USA, dag 10, Universal Studios
Kom fram till Universal Studios, vilket ställe! Helt sjukt! Det fanns attraktioner att åka och de hade alla ett tema från en film. Kul som bara den, om man gillar sånt såklart! Det första vi gjorde var att ta den guidade åkturen genom inspelnings "staden". Egentilgen var det ju ingen stad, det var ju bara framsidan på husen, men det såg ut som en stad. Vi var då också på Wisteria Lane, det såg precis ut som på tv se bild. Jag tyckte att detta var jätteroligt, hela dagen var urskoj! Vi var där i 6 timmar.
Efter Universal Studios åkte vi på en rundtur i Hollywood, Bevely Hills och Rodeo Drive. Gud vad roligt det var! Man satt i en minibuss utan tak och hade lurar på sig, föraren stannade här och var och berättade vem som bodde i vilket hus. Hon som guidade oss var underbar, vi skrattade en hel del. Hollywood och Beverly Hills såg inte alls ut som jag hade tänkt mig, det såg inte så lyxigt ut alls. Så fel man kan ha!
USA, dag 9, LA
Vi åkte genom Solvang, som är en dansk by. Det såg precis ut som Danmark, fast allt var på engelska. Tog också svängen genom Santa Barbara, fint, såg lyxigt ut.
Efter 3 timmars biltur var vi i Santa Monica, Los Angeles. På vägen såg vi många ständer och surfare, det ser man inte hemma! Vi hittade ganska snart till vårt förbokade hotell, det var helt okej. Fast först hade de placerat mamma, papp och Martin i ett rökrum, det tyckte de inte om.
Vi gick en sväng, kikade lite på Santa Monica pier. Vattnet var svinkallt, så nåfot kvällsdopp var inte akuellt. Sen gick vi lite i det centrum som fann runt hörnet från där vi bodde, fanns mänga trevliga affärer.
Vädret var sådär under hela dagen, men det regnade ju inte!
Over and Out
Elin
USA, dag 8, 17-mile drive
Sendan fortsatte vi vår dag i bilen, vi åkte Highway 1 längs med kusten. Där såg vi också massa vilda djur; sälar, sjölejon, sjöeleganter, havsuttrar. Kul att se så mycket vilda djur, det gör man ju inte här hemma.
Natten stannade vi i Santa Maria, staden kändes inte säker. Det löd sirener hela tiden och vi såg 2 trafikolyckor på bara någon timme. Väldigt konstig känsla.
Motellet vi stannde på hade pool, men det var för kallt där för mig, med tanke på att jag under hela resan var lite sjuk.
Over and Out
Elin
USA, dag 7, Giant Dipper - Santa Cruz
Från Santa Cruz åkte vi till Monterey, där vi gick på ett stort akvarie. Vi hade fått för oss att man skule gå i en tunnel under havet och lite sånt, men så var det inte. Men det var ju stort och bra, men kanske mer för barnfamiljer.
Under eftermiddagen begav vi oss mot Carmel för att leta någonstans att sova under natten. Det var på tok för dyrt i Carmel, så vi åkte tillbaka till Monterey. Där gick jag inte på Motel Ramada Limited och skulle fråga efter rum och vad det kostar, det slutade med att han frågade mig "Vad vill du betala?". Vilken chock jag fick, men jag redde ut det där ganska bra och fick till ett bra pris 55$ per rum, odinarie pris var 99$, det visade han på de andra gästernas kvitton. Jag och pappa fick nyckelkort till rummen och skulle kolla på dem innan vi bestämde oss, det visade sig att det ena kortet gick till ett rum där någon redan bodde. Ryskan som hade det rum blev ursinnig, inte på oss utan på honom i receptionen, och gick med oss till receptionen där hon såg ut att hålla emot ett vansinnes utbrott.
På kvällen åt vi pizza, 16" var, fast dom räckte till dagen efter också.
Over and Out
Elin
USA, dag 6, Gilroy - vitlökens stad
På morgonen lämnar vi Merced, åker mot Gilroy där vi kollat ut ett outlet-center. På vägen stannar vi på Sears, tyckte inte att det var något speciellt alls. När vi kör in i Gilroy slå vitlöksdoften mot oss, fast alla fönster är stängda. Hela staden luktade vitlök, mer eller mindre. Vi shoppade loss på outletsen, nice! Skönt att bara shoppa en dag. Vi stannade natten i Gilroy, helt okej.
Over and Out
Elin
USA, dag 5 Yosemite
Vi åkte mot Yosemite, som är en jättestor national park. När vi kom in i parken, som man självklart kör bil igenom, såg vi massa vägskyltar med texten "speeding kills bears". Såg ju urlustigt ut, det visade sig vara nödvändigt med dessa skyltar en bit in i parken såg vi nämligen en livs levande vild brunbjörn. Coolt! Denna park var fantastisk, så vackert, berg, vattenfall, slätter, skog, mer vattenfall, dalar. Ja, det var verkligen något speciellt. Är man i den delen av USA tycker jag inte att man ska missa Yosemite.
Efter parken, som varn en heldags utflykt, drog vi vidare mot Merced. Där sov vi natten, motellet var betydligt bättre, se bilder. På kvällen var vi för första gången på Walmart.
Elin
USa, dag 4, lämna San Fransisco
Detta är dagen då vi hämtar hyrbilen, den hämtar vi på flygplatsen. Vi stod på hållplatsen vi hotellet och väntade på den buss vi hade tittat ut i förväg, en expressbuss som inte var så dyr. När bussen väl kom fick vi inte åka med för att vi hade packning med oss, lustigt för en expressbuss till flygplatsen kan jag tycka, men det var ju bara attgilla läget. Vi tog tåget istället, det var faktiskt ganska smidigt, är positivt inställd till all kollektivtrafik i San Fransico. (Utom den där expressbussen då...)
När vi sen kom fram till flygplatsen gick allt väldigt smidigt, väl uppmärkt och lätt att förstå vart man skulle.
Vi hade bokat en Chevrolet Tahoe, med svenska mått mätt en väldigt stor 7-sitsig bil. När vi kom till garaget och de frågade vilken sorts bil de skulle hämta åt oss sa vi såklart "Tahoe", men de körde fram en Chevrolet Suburban, som är Tahoes furvuxna 9-sitsiga storasyster. Självklart säger vi då att vi har ju bokat en Tahoe, deras svar var att detta blir bättre för er. Jag fick känslan av att de tyckte att det skulle bli trångt för 5 personer i en 7-sitsig bil. Mycket märkligt, men vilken bil! Så himla stor, komforten var riktigt bra inget att klaga på alls.
Vi åkte över Golden Gate bron på väg mot första nationalparken på resan, Muir Woods. En skog med redwood träd, helt makalöst. Men innan vi kom dit kom mamma på att de hade glömt mammas och pappas jackor på hotellet som vi tidigare under dagen hade checkat ut från. Efter många om och men beslutades att vi skulle åka tillbaka och hämta dem. Så vi åkte faktiskt över Golden Gate bron 3 gånger, lika dimmigt varje gång så sikten var kass och bilderna blev riktigt dåliga.
Muir Woods, exrtemt annorlunda och jätte vackert. Ska lägga upp bilder när jag får tillgång till dem.
Detta är också första natten på motell, vad ska man säga. Detta motellet låg precis vid motorvägen, mamma och pappa trodde att det var skotthål i taket i deras rum. Mig störde det inte, sov helt okej.
Elin
USA, dag 3, San Fransisco
Efter parek åkte vi för att se på dom klassiska San Fransisco-husen, tog en stund innan vi hittade rätt men till slut så! Himla fina hus, såg precis ut som på tv.
På eftermiddagen/kvällen åt vi kinamat i Chinatown, vi gjorde helt fel. Allt som hände där inne var pinsamt, vi beställde för mycket, åt på fel sätt och jag var tvugen att äta med pinnar!! Man fick inen kniv och gaffel och vi kände att vi redan gjot bort oss så att vi ville inte fråga efter bestick också... Det var en intressant måltid. I övrigt gillar jag Chinatown, massa, massa folk men man känner sig ändå säker på¨något sätt. Färska grönsaker och fruk överallt.
Tyvärr kan jag inte lägga upp någon bild från denna dag, alla dessa bilder är på pappas dator. Får komplettera i efterhand.
Over and Out.
Elin
